Paranoianormal Paranoia Normal

Det manliga kollektivet – rovdjuret inom oss

Den som följer politik bloggar har nog inte missat Annika Qarlsson, ordförande för Centerkvinnorna, ganska konstiga tankegång (nej hon får ingen länk). Jag har verkligen försökt se hennes uttalande ur olika perspektiv men det enda jag kommer fram till att det bara är dumt, oavsett vilken vinkel man väljer blir resultatet att man sitter med ett förvånat "Va?" och en ihopknuten hjärna.

Nu var inte tanken att analysera Annikas uttalanden, det finns det mängder av andra som har gjort.

Jag tänkte prata om det manliga kollektivet, hur bilden som förmedlas om killar.
Tankarna har grott ett bra tag men det som fick mig att haja till ordentligt  var när Piratpartiet fick 7.1% i EP valet. Förklaringen man fick att det var "Unga män" som sett till att PP fick ett mandat.

Ja så långt kan jag hålla med, merparten som röstar på PP är unga och män inga konstigheter där.

Men vad jag reagerar så stark på att man ser "förklaringen" som ett försvar och ursäkt, man får kännslan av att "Unga män" är en andra gradens röstare, som inte riktigt har vuxit upp och är lite förvirrad men kommer snart komma in på rätt spår. Det här fick mig att tänka vidare på hur vi killar egenligen blir behandlade som grupp. För om ni tänker efter är vi lika diskriminerade och slavar för en kollektiv-könsroll som alla andra.

Det är ganska ofta man ser reklamer med sexuella anspelningar, oftas med en kille som inte riktigt lever upp till sin könsroll eller manlighet och en kvinna som är stark och räddar mannen. Hade det varit tvärt om hade det blivit ramaskrik och reklambyrån som kom på idén hade antagligen stått i lågor och företagsledingen blivit oftentligt piskad på stottorget. I sitcoms och andra tv-serier får vi lära oss att män är hopplösa drufsar som bara prioriterar sina egna intressen,  aldrig tackar nej till sex (eller rättare sagt, får bara vi se en uringning eller en troskant blir vi som en terrirer på esspreso i vår iver på att föröka oss) och kvinnorna måste ta hand om oss som de förvuxna barn vi egntligen är.
Vi chattar enbart med det motsatta könet för att ha tangetbordsex eller övertala den andre till att slå på sin webcam.
Skulle någon av oss, gud förbjude, faktiskt vara geniunt intresserad av barn är han det enbart det för möjligheten till att sexuellt utnyntja dom. Om vi vill jobba med ungdomar, det gör vi bara för att lätt manipulera tjejerna till ett par turer i sänghalmen.

Vi män ska kollektivt ansvar för våldtäckter och barnmissandel, för innerst inne (och det vet vi alla att så är det) finns det manliga sexuella rovdjuret.
Vi blir förminskade från individ till en tankelöst våldtäktsmaskin, och det är nått vi ska gå med på.. för vi vet alla att det är så män är.. egentligen.

Varför är bilden på mannen så sexualiserad? Varför finns det en öppen sexistisk syn på män som ingen pratar om?